Hur motsättningen uppstod (1980–1990-talet)
I mitten av 1980-talet, när den läkemedelsgrupp som senare kom att kallas triptaner började undersökas, insåg man att det inte fanns internationellt överenskomna, exakta definitioner för migrän och andra huvudvärksformer. Därför utarbetade International Headache Society definitioner för bland annat migrän och spänningshuvudvärk. Eftersom en ny och lovande läkemedelsgrupp för migrän var på väg, ville man att kriterierna skulle vara sådana att de nya läkemedlen säkert skulle fungera. Detta ledde till att migrän och spänningshuvudvärk ställdes mot varandra och att migrän och spänningshuvudvärk med våld gjordes till varandras motsatser:
Kriterierna i korthet
Migrän vs. spänningshuvudvärk – jämförelse av symtom
Hur kriterierna tolkas
De första fyra kriterierna rör värken, och minst två av dessa bör uppfyllas. De två sista är associerade symtom, varav minst ett måste uppfyllas för migrän. Vid spänningshuvudvärk är endast ljus- eller ljudkänslighet möjlig.
Varför uppfattningen ändrades (forskningsbevis)
När den första triptanen, sumatriptan, kom till apoteken i början av 90-talet fokuserades läkarutbildningen på differentialdiagnostik av migrän och spänningshuvudvärk, och tyvärr ekar detta fortfarande i huvudvärksdiagnostiken. Tja, sedan dess har man insett att det finns fler aspekter av frågan. Redan 1992 noterades att kronisk spänningshuvudvärk förbättrades med sumatriptan (1). När International Headache Society publicerade den tredje versionen av sin huvudvärksklassifikation (2) inkluderades kronisk migrän, som definierades som huvudvärk under minst 15 dagar/månad under minst tre månader, och värk som uppfyller migränkriterierna eller framgångsrikt behandlats med triptan under minst 8 dagar/månad, och resterande, det vill säga minst 7 värk dagar, uppfyller kriterierna för spänningshuvudvärk. Detta delade huvudvärksforskarna i två läger under en tid, men successivt insåg även de sista, främst sydeuropeiska envisa typerna, att de vetenskapliga bevisen var mycket övertygande. De mest övertygande bevisen för ett glidande samband mellan spänningshuvudvärk och migrän är finska. En arbetsgrupp ledd av docent Mikko Kallela visade att helt huvudvärksfria personer inte har en genetisk börda orsakad av migrängener (3). Överraskande nog hade personer som led av spänningshuvudvärk en sådan börda, och denna börda ökade när man gick till kliniskt mer svårartade former av migrän.
Slutsats
Är spänningshuvudvärk och migrän olika stadier av samma sjukdom?
Ja, det är det.
Markku Nissilä, specialist i neurologi
Källor
Brennum J, Kjeldsen M, Olesen J. The 5-HT1-like agonist sumatriptan has a significant effect in chronic tension-type headache. Cephalalgia. 1992 Dec;12(6):375–9. doi: 10.1111/j.1468-2982.1992.00375.x. PMID: 1335361.
https://ichd-3.org/1-migraine/1-3-chronic-migraine/
1.3 Chronic migraine - ICHD-3
Description: Headache occurring on 15 or more days/month for more than 3 months, which, on at least 8 days/month, has the features of migraine headache. Diagnostic criteria: Headache (migraine-like or tension-type-like1) on ≥15 days/month for >3 months, and fulfilling criteria B and C Occurring in a patient who has had at least five attacks fulfilling criteria B-D for 1.1 Migraine without ...
ichd-3.org
Häppölä P, Gormley P, Nuottamo ME, Artto V, Sumelahti ML, Nissilä M, Keski-Säntti P, Ilmavirta M, Kaunisto MA, Hämäläinen EI, Ripatti S, Pirinen M, Wessman M, Palotie A, Kallela M; International Headache Genetics Consortium (IHGC). Polygenic risk provides biological validity for the ICHD-3 criteria among Finnish migraine families. Cephalalgia. 2022 Apr;42(4–5):345–356. doi: 10.1177/03331024211045651. Epub 2021 Oct 14. PMID: 34648375; PMCID: PMC8988286.