Hur konfrontationen uppstod (1980–1990-talet)
I mitten av 1980-talet, när den grupp läkemedel som senare kallades triptaner kom in i forskningen, insåg man att det inte fanns några internationellt överenskomna exakta definitioner för migrän och andra huvudvärkar. Därför utarbetade International Headache Society definitioner för bland annat migrän och spänningshuvudvärk. Eftersom en ny och lovande grupp läkemedel mot migrän var på väg, var kriterierna avsedda att vara sådana att de nya läkemedlen definitivt skulle fungera. Detta ledde till att migrän och spänningshuvudvärk kontrasterades, och migrän och spänningshuvudvärk tvingades fram som motsatser till varandra:
Kriterier i ett nötskal
Migrän kontra spänningshuvudvärk – symptomjämförelse
Hur man tolkar kriterierna
De fyra första kriterierna är relaterade till smärta, och minst två av dessa måste vara uppfyllda. De två sista är associerade symtom, varav minst ett måste vara uppfyllt för migrän. Vid spänningshuvudvärk är endast ljus- eller ljudkänslighet möjlig.
Varför uppfattningen förändrades (forskningsbevis)
När den första triptanen, sumatriptan, introducerades på apotek i början av 1990-talet fokuserade läkarutbildningen på differentialdiagnostik av migrän och spänningshuvudvärk, och tyvärr har detta fortfarande resonans inom huvudvärksdiagnostik. Sedan dess har man förstått att det finns några fler sidor av saken. Redan 1992 noterades att kronisk spänningshuvudvärk förbättrades med sumatriptan (1). När International Headache Society publicerade den tredje versionen av sin huvudvärksklassificering (2) inkluderade den kronisk migrän, som definierades som att ha minst 15 huvudvärksdagar per månad i minst tre månader, och att ha minst 8 huvudvärksdagar som uppfyllde kriterierna för migrän eller som framgångsrikt hade behandlats med en triptan, och resten, dvs. minst 7 huvudvärksdagar, uppfyllde kriterierna för spänningshuvudvärk. Detta delade huvudvärksforskarna ett tag, men gradvis insåg även de sista, främst sydeuropeiska, forskarna att de vetenskapliga bevisen var mycket övertygande. Det mest övertygande beviset för det glidande sambandet mellan spänningshuvudvärk och migrän är finskt. Arbetsgruppen under ledning av docent Mikko Kallela visade att personer som var helt fria från huvudvärk inte hade den genetiska belastning som orsakas av migrängener (3). Överraskande nog hade de som led av spänningshuvudvärk en sådan belastning, och denna belastning ökade i takt med att de övergick i kliniskt svårare former av migrän.
Slutgiltig slutsats
Är spänningshuvudvärk och migrän olika grader av samma sjukdom?
Det här är allt.
Markku Nissilä, neurologspecialist
Källor
Brennum J, Kjeldsen M, Olesen J. Den 5-HT1-liknande agonisten Sumatriptan har en signifikant effekt vid kronisk spänningshuvudvärk. Cephalalgia . 1992 dec;12(6):375–9. doi: 10.1111/j.1468-2982.1992.00375.x. PMID: 1335361.
https://ichd-3.org/1-migraine/1-3-chronic-migraine/
1.3 Kronisk migrän - ICHD-3
Beskrivning: Huvudvärk som förekommer 15 eller fler dagar/månad i mer än 3 månader, och som under minst 8 dagar/månad har karaktäristika för migrän. Diagnostiska kriterier: Huvudvärk (migränliknande eller spänningsliknande1) under ≥15 dagar/månad i >3 månader, och som uppfyller kriterierna B och C. Förekommer hos en patient som har haft minst fem attacker som uppfyller kriterierna BD för 1.1. Migrän utan ...
ichd-3.org
Häppölä P, Gormley P, Nuottamo ME, Artto V, Sumelahti ML, Nissilä M, Keski-Säntti P, Ilmavirta M, Kaunisto MA, Hämäläinen EI, Ripatti S, Pirinen M, Wessman M, Palotie A, Kallela M; International Headache Genetics Consortium (IHGC). Polygen risk ger biologisk validitet för ICHD-3-kriterierna bland finska migränfamiljer. Cephalalgi . 2022 apr;42(4–5):345–356. doi: 10.1177/03331024211045651. Epub 2021 14 oktober. PMID: 34648375; PMCID: PMC8988286.