Migrän är en komplex neurologisk sjukdom med symtom som varierar från person till person. Ett av de migränsymptom som kan komma som en överraskning för många är spänningshuvudvärk. Även om spänningshuvudvärk också kan uppstå på egen hand, kan den också vara en del av en migränattack. I den här artikeln ska vi utforska vad spänningshuvudvärk är och hur den är relaterade till migrän.
Vad orsakar migrän?
Orsakerna till migrän är olika, och migränattacker kan orsakas av en kombination av faktorer. Ärftliga predispositioner, miljöfaktorer och biologiska förändringar i hjärnan spelar alla en roll i varför migrän uppstår och vad som utlöser attacker.
-
Ärftliga faktorer:
Migrän är ofta ärftligt, och om du har migrän i din familj ökar risken att utveckla migrän avsevärt. Uppskattningsvis 70–80 % av migränpatienter rapporterar migrän i din familj. Vissa genmutationer kan predisponera nervsystemet för onormal funktion, vilket gör hjärnan mer känslig för yttre och inre stimuli, såsom stress eller hormonella förändringar.
-
Miljöfaktorer och livsstil:
Miljö och daglig livsstil spelar en viktig roll för migränutlösare. De vanligaste utlösande faktorerna är:
- Stressfulla situationer och den efterföljande avslappningsfasen kan båda utlösa migrän.
- Oregelbundna sömnmönster eller dålig sömnkvalitet kan öka risken för migränanfall.
- Till exempel kan ljuset från en datorskärm eller stark parfym utlösa migrän.
- Vissa livsmedel, såsom koffein, alkohol (särskilt rött vin), artificiella sötningsmedel och högförädlade livsmedel, kan utlösa en attack.
- Speciellt hos kvinnor är hormonella fluktuationer, såsom förändringar i östrogennivåerna under menstruationscykeln, en vanlig migränutlösare.
- Förändringar i lufttryck, luftfuktighet och plötsliga temperaturförändringar kan utlösa migränattacker.
-
Förändringar relaterade till hjärnans funktion:
Kärnan i migrän är avvikelser i blodkärlens och nervsystemets funktion i hjärnan. Migrän är förknippat med överaktivitet i nervceller, vilket kan utlösa en serie händelser i hjärnan:
- Aktivering av trigeminusnerven skickar smärtsignaler och är en nyckelfaktor vid en migränattack.
- Forskning relaterad till migrän har visat att det kan finnas störningar i hjärnstamsregionen relaterade till smärtbearbetning och nervsystemets reaktion på stimuli.
- Avvikelser i serotonin, dopamin och andra neurotransmittorer kan påverka hur hjärnan bearbetar smärta och yttre stimuli.
- Aktivering av trigeminusnerven skickar smärtsignaler och är en nyckelfaktor vid en migränattack.
Spänningshuvudvärk som symptom på migrän
Spänningshuvudvärk är den vanligaste typen av huvudvärk, men om den uppstår i samband med migrän kan det komplicera situationen. Spänningshuvudvärk i samband med migrän skiljer sig från oberoende spänningshuvudvärk på följande sätt:
-
Intensitet:
Spänningshuvudvärk kan vara svårare än vanligt när den åtföljs av migrän, eftersom migrän kan öka obehaget och sensibilisera nervsystemet. Det betyder att medan en spänningshuvudvärk normalt skulle vara mild till måttlig, kan den under en migränattack kännas tyngre och till och med som ett konstant tryck. Detta beror på att migrän aktiverar smärtbanorna i hjärnan, vilket kan göra att huvudvärken känns mer intensiv. Stress och muskelspänningar kan ytterligare öka smärtan, vilket gör den betydligt mer obehaglig.
-
Plats:
Spänningshuvudvärk i samband med migrän orsakar vanligtvis en känsla av tryck i pannan, tinningarna, på båda sidor av huvudet eller i nackområdet. Smärtan beskrivs ofta som en "bandageliknande" åtstramningskänsla som omger huvudet. Under ett migränanfall kan dock denna känsla sprida sig mer och kombineras med den ensidiga dunkande smärtan som är typisk för migrän. Därför kan spänningshuvudvärk och migrän överlappa varandra, vilket gör det svårt att skilja mellan symtomen. Om smärtan känns i nacke och axlar kan det vara en huvudvärk relaterad till muskelspänningar i synnerhet.
-
Varaktighet:
Migrän med spänningshuvudvärk kan vara betydligt längre än vanlig spänningshuvudvärk, som vanligtvis försvinner inom några timmar. Vid migrän kan spänningshuvudvärken vara i flera timmar eller till och med hela migränanfallet, vilket kan vara i flera dagar. Denna typ av långvarig smärta är särskilt vanlig vid kronisk migrän, där det kan finnas mer än 15 huvudvärksdagar per månad. Den långa smärtdurationen kan också leda till ökad muskelspänning, vilket håller smärtan i en loop och gör den svår att hantera utan korrekt behandling.
Att identifiera spänningshuvudvärk som en del av migrän är viktigt så att behandlingen kan riktas in på rätt sätt. Detta är särskilt viktigt eftersom spänningshuvudvärk och migrän kan uppstå samtidigt eller överlappa varandra, vilket kan göra det svårt att ställa en korrekt diagnos. Om spänningshuvudvärk ignoreras i samband med migrän kan behandlingen bara rikta in sig på migränsymtomen, vilket gör att spänningshuvudvärken kvarstår och förvärrar helhetsbilden.
Typer av migrän och deras koppling till spänningshuvudvärk
Det finns flera typer av migrän, och deras förekomst och inverkan på spänningshuvudvärk kan variera. I vissa fall överlappar migrän och spänningshuvudvärk varandra, vilket gör det svårare att identifiera och behandla symtomen. Här är de vanligaste typerna av migrän och deras samband med spänningshuvudvärk:
-
Migrän med aura
Migrän med aura börjar ofta med neurologiska symtom som kallas aura. Dessa symtom uppstår vanligtvis innan huvudvärken börjar och kan inkludera syn-, sensoriska eller talstörningar. Under en aura kan du uppleva:
- Blinkande ljus, sicksackmönster eller suddig syn.
- Känslor som stickningar eller domningar i armar och ben.
- Talsvårigheter eller en tillfällig oförmåga att hitta ord.
Jämförelse av synnedsättningar:
De visuella symtomen på migrän med aura kan kännas som att titta rakt in i solen med blotta ögonen för ett ögonblick. Starkt ljus, suddiga ögon och blinkande mönster kan vara distraherande. Detta kan orsaka obehag och göra det svårt att utföra dagliga aktiviteter, som att läsa eller köra bil. -
Migrän utan aura:
Migrän utan aura är den vanligaste typen av migrän. Den är inte förknippad med symtomen på aura, men huvudvärken är vanligtvis svår och dunkande. Migrän åtföljs ofta av andra symtom, såsom:
- Illamående
- Känslighet för ljus och ljud
- Trötthet
Koppling till spänningshuvudvärk:
Vid migrän utan aura kan spänningshuvudvärk vara det första tecknet på en annalkande migränattack. Innan den faktiska migränen börjar kan huvudvärken kännas som tryck eller en åtstramning på båda sidor av huvudet. Detta kan bero på att stress eller muskelspänningar i nacke och axlar fungerar som en utlösande faktor för migränattacken. -
Kronisk migrän:
Kronisk migrän definieras som migrän med mer än 15 huvudvärksdagar per månad, varav minst 8 uppfyller kriterierna för en migränattack. Detta är ett mycket funktionsnedsättande tillstånd, både fysiskt och psykiskt, och kräver intensiv behandling.Koppling till spänningshuvudvärk:
Vid kronisk migrän är spänningshuvudvärk ofta ett ihållande symptom som kan uppstå mellan migränattacker. Detta kan bero på att kronisk huvudvärk orsakar konstant muskelspänning och förvärrar sensibiliseringen av nervsystemet, vilket resulterar i överlappande spänningshuvudvärk och migrän. Denna kombination av symptom kan göra behandlingen särskilt utmanande, eftersom smärtan kan förekomma nästan dagligen.
Andra migränsymptom
Förutom spänningshuvudvärk åtföljs migrän av många andra symtom som kan förvärra tillståndet avsevärt. Dessa symtom inkluderar:
-
Synstörningar:
Synstörningar är ett vanligt symptom i samband med migrän, särskilt i början av en migränattack. Hos många migränpatienter är dessa symtom förknippade med migränauran, som kan uppstå innan huvudvärken börjar. Auran kan inkludera blinkande ljus, sicksackmönster, dimsyn eller till och med en tillfällig förlust av en del av synfältet. Dessa symtom varar vanligtvis från några minuter till en timme och kan vara besvärande men övergående.
-
Illamående och kräkningar:
Migrän påverkar ofta matsmältningen på många sätt, och illamående och kräkningar är vanliga symtom. Under en migränattack kan matsmältningen sakta ner (gastropares), vilket orsakar en känsla av mättnad och illamående. Detta beror på de neurala och kemiska förändringar som sker under en migrän, såsom förändringar i serotoninnivåerna, vilka också påverkar matsmältningssystemet.
Dessutom kan läkemedel som används för att behandla migrän, särskilt starka smärtstillande medel eller triptaner, orsaka illamående som biverkning. Hos vissa personer kan läkemedlen även irritera magen, vilket kan förvärra obehaget som orsakas av migrän.
-
Överkänslighet mot ljus och ljud:
Många migränpatienter upplever intensiv sensorisk känslighet under en attack, särskilt för ljus (fotofobi) och ljud (fonofobi). Denna känslighet kännetecknas av att starkt ljus eller höga, även normala, ljud kan förvärra symtomen på en migränattack, såsom huvudvärk, illamående eller allmänt obehag.
Migrän vs. spänningshuvudvärk: Skillnader i symtom
Migrän kan ofta identifieras genom symtom som "inte finns" vid spänningshuvudvärk. Diagrammet visar till exempel att ljuskänslighet förekommer vid migrän, men inte finns vid spänningshuvudvärk. Det finns flera av dessa utmärkande symtom som är en del av migrän, men inte spänningshuvudvärk.
Symptom |
Migrän |
Spänningshuvudvärk |
|---|---|---|
| Typ av smärta | Pulserande, pulserande | En platt, klämmande, "bandageliknande" känsla runt huvudet |
| Smärtintensitet | Måttlig eller stark | Mild eller måttlig |
| Smärtans placering | Ensidig; vanligtvis pannan, tinningen eller baksidan av huvudet | Bilateral, panna, nacke eller axlar |
| Ljuskänslighet | Vanliga (fotofobi); starkt ljus förvärrar symtomen | Vanligtvis inte |
| Ljudkänslighet | Vanliga (fonofobi); höga ljud förvärrar symtomen | Vanligtvis inte |
| Illamående | Ofta (kan även leda till kräkningar) | Vanligtvis inte |
| Aura (t.ex. synstörningar) | Blinkande ljus, sicksackmönster eller dimsyn; kan förekomma före eller under smärtan | Aldrig |
| Effekten av träning | Fysisk aktivitet förvärrar smärtan | Vanligtvis inte påverkad |
| Varaktighet | 4–72 timmar | Från 30 minuter till flera timmar |
| Muskelspänning | Inte den främsta anledningen | Ofta förknippat med spännhet i nack- och axelmusklerna |
| Effekten av sömn | Sömn kan vara lättare efter ett anfall | Ingen tydlig koppling |
Tabell 1
Diagnostisera migrän och identifiera spänningshuvudvärk
Sambandet mellan migrän och spänningshuvudvärk kan fastställas genom att besöka din läkare, som kommer att ta en sjukdomshistoria och granska dina symtom. Vid behov kan din läkare också använda neurologiska tester för att bekräfta en mer korrekt diagnos. En migrändagbok är ett användbart verktyg, eftersom den låter dig spåra förekomsten, varaktigheten och möjliga utlösare av dina symtom, vilket hjälper din läkare att göra en bedömning.
Migrän diagnostiseras alltid av en läkare. Om du lider av huvudvärk mer än tre gånger i månaden rekommenderar vi att du konsulterar en läkare. Återkommande huvudvärk kan kräva mer detaljerade undersökningar och utveckling av en behandlingsplan.
Välkända finska neurologer specialiserade på huvudvärk och migrän
Om du behöver hjälp med migrän eller återkommande huvudvärk kan du vända dig till finska neurologer som specialiserar sig på huvudvärk och migrän. Här är några välkända experter:
Markku Nissilä, Åbo, Hälsocentralen
Marja-Liisa Sumelahti, Tammerfors, Vårdcentralen
Ville Artto, Helsingfors, Hälsocentralen / Vårdcentralen Aava
Filip Scheperjans, Helsingfors, Aava vårdcentral
De är erfarna neurologer med gedigen expertis inom diagnostisering och behandling av migrän. Vi rekommenderar att du bokar tid hos dem om du behöver expertutvärderingar eller behandlingsråd. Detta är inte en betald annons eller ett partnerskap. Vi listar välkända experter för att hjälpa våra kunder att hitta kompetent behandling om det behövs.
Vanliga frågor (FAQ)
1. Hur ser man skillnaden mellan spänningshuvudvärk och migrän?
Spänningshuvudvärk är vanligtvis stadig och pressande, medan migrän ofta är dunkande och mer intensiv. Migrän har också andra symtom, såsom illamående, ljuskänslighet och ljudkänslighet, som spänningshuvudvärk vanligtvis inte har. En neurolog kan hjälpa till att bekräfta diagnosen.
2. Kan spänningshuvudvärk vara en del av migrän?
Ja, spänningshuvudvärk kan uppstå som en del av en migränattack. Detta gör migrän mer komplicerad att behandla, eftersom båda typerna av huvudvärk kan förvärra varandra. Vid migrän kan spänningshuvudvärk kännas särskilt i nacken, pannan eller på båda sidor av huvudet.
3. Hur kan man identifiera migränutlösare?
En migrändagbok är det bästa sättet att identifiera dina triggers. Skriv ner:
- Tidpunkten för scenen
- Mat och dryck
- Stressnivå
- Sömnkvantitet och -kvalitet
- Möjliga externa faktorer, såsom väderförändringar eller starkt ljus
4. Vilka behandlingar finns tillgängliga för spänningshuvudvärk i samband med migrän?
Behandling kan innefatta:
- Läkemedel, såsom migränförebyggande läkemedel eller smärtstillande medel
- Stresshanteringstekniker, såsom meditation, djupandning eller massage
- Bra arbetsergonomi som minskar belastningen på nacke och axlar
5. Hur kan jag få lindring från kronisk migrän?
Behandling för kronisk migrän kan innefatta:
- Medicinering, såsom botulinuminjektioner eller förebyggande läkemedel
- Livsstilsförändringar, såsom regelbunden sömn och stresshantering
- Expertledd behandling, som kan inkludera fysioterapi eller kostoptimering
6. När bör du uppsöka läkare?
Om du lider av huvudvärk mer än tre gånger i månaden eller om den stör ditt dagliga liv avsevärt bör du uppsöka läkare. Återkommande huvudvärk kan orsakas av migrän, vilket kräver en diagnos och behandlingsplan.
Sammanfattning
Spänningshuvudvärk är ett av symtomen på migrän, vilket kan förvärra attackerna och göra dem svårare att kontrollera. De kan dock identifieras och behandlas med rätt verktyg, såsom livsstilsförändringar och medicinering. Om du lider av återkommande huvudvärk eller misstänker att du har migrän, boka tid hos en specialist. Tidig diagnos kan förbättra behandlingsresultaten och livskvaliteten.